Databaserad beslutsfattning inom ProSkola

En central aspekt av ProSkola är uppföljning av verksamhetskulturen genom insamlad information. Man strävar efter att få en så objektiv och sanningsenlig beskrivning av skolklimatet som möjligt, för att säkerställa en stabilt utvecklande verksamhetskultur. Information behövs både för att uppfölja ifall verksamheten implementeras på det sätt som önskas och ifall verksamheten producerar de resultat som eftersträvas. Utöver att insamlad data hjälper till med att styra verksamheten i rätt riktning mot överenskomna mål, visar man också åt personalen och den övriga skolgemenskapen att arbetet tas på allvar och att verksamhetskulturen är i ständig utveckling. 

 

Informationen som samlas in kan indelas i två kategorier:

  1. Information som genereras naturligt som en del av verksamheten. Detta är exempelvis frekvensen av hur mycket belöningssystemet används och hur mycket positiv feedback som delas ut till eleverna. Återkommande enkäter såsom Hälsa i Skolan kan också användas för att utvärdera ProSkola-verksamheten.
  2. Planerade och återkommande tillfällen för att samla in information. ProSkola-teamet och skolledningen bestämmer vilka metoder som bäst passar den enskilda skolan. Det rekommenderas att man använder ProSkolas utvärderingsenkäter minst 1-2 gånger per läsår och för planerade utvärderingsdiskussioner inom personalen 2-4 gånger per läsår.

ProSkola kvalitetsuppföljning (TFI)

TFI är en blankett som fylls i av ProSkola-handledaren och ProSkola-teamet en gång per läsår. Syftet med kvalitetsuppföljningen är att utvärdera hur det har gått att förverkliga ProSkolas olika delområden i skolan och var det finns utvecklingsbehov. Uppföljningen är även en utvärdering av implementeringens fidelitet, dvs i vilken grad ProSkola genomförs som planerat eller avsett.

 

Genom att upprätthålla god fidelitet ökar skolan sannolikheten för att uppnå positiva resultat för eleverna och den generella skolsamvaron. Fidelitet fungerar som en guide för skolan för att säkerställa att de troget implementerar ProSkolas evidensbaserade principer och maximerar fördelarna för sina elever och skolsammanhanget.

Systematisk observation av beteende

För att kunna utvärdera förändring behöver systematiskt och enhetligt mäta det beteende som är av intresse. Man kan samla in information om både positiva och negativa beteenden, det viktiga är att man konkretiserar insamlingen av information genom att mäta enskilda beteenden separat. Detta kan göras exempelvis genoma att anteckna hur många gånger en elev sagt någonting positivt till en annan elev, hur många som kom sent till lektionen efter en rast eller hur många gånger läraren gett positiv feedback under en lektion. Det är viktigt att den insamlade informationen är tillförlitlig och konsekvent, detta försäkrar man på följande sätt:

  • Frågorna eller iakttagelserna är entydiga och lätta att förstå. De handlar om det fenomen eller beteende som de är menade att handla om.
  • Proportionen respondenter är tillräckligt hög i relation till gruppen. Det är rekommenderbart att eftersträva en respondentandel på över 80 procent.
  • Samma beteende eller fenomen mäts på samma sätt varje gång. Det är viktigt att den insamlade informationen är jämförbar med tidigare insamlad information, på detta sätt kan man tillförlitligt bedöma ifall det skett förändring.

En metod för att enkelt och tillförlitligt mäta olika klassrumsbeteenden är mätinstrumentet Direct Behavior Rating (DBR) som beskrivs nedan.

Direct Behavior Rating (DBR)

Direct Behavior Rating (DBR) är ett effektivt mätinstrument som används för att kvantitativt mäta frekvensen av specifika beteenden under en given tidsperiod. Det lämpar sig väl inom skolmiljön, till exempel under en lektion, för att observera och dokumentera elevers beteenden. DBR använder sig av tre olika skalor för att beskriva olika beteenden:

  • Akademiskt engagemang: hur aktivt eleven deltar i undervisningen. Exempel på detta är att be om muntur, svara på frågor, ta del av undervisningsmaterial eller lyssna på läraren.
  • Störande beteende: beteenden som stör och avbryter undervisningen och arbetsron. Exempel på sådana beteenden är att vandra omkring i klassrummet, tala i mun på någon annan eller aggressivt beteende.
  • Respektfullt beteende: att bete sig artigt och respektfullt i interaktioner med vuxna och andra barn. Exempel på detta beteende är att tala på ett vänligt sätt, lyssna på andra och överlag engagera sig i ett prosocialt tillvägagångssätt..

För varje skala bedömer läraren den procentuella tid som eleven ägnar åt respektive beteende. Genom att observera och registrera elevernas beteenden kan lärare och skolan få en mer objektiv och systematisk bild av elevernas engagemang och interaktion i klassrummet. Genom att använda DBR kan läraren identifiera och kvantifiera specifika beteendemönster hos enskilda elever eller hela gruppen.

 

En av de stora fördelarna med DBR är att det är en snabb metod att använda. Det tar inte mycket tid att fylla i registreringarna, vilket gör det möjligt att göra upprepade mätningar och få en kontinuerlig överblick över elevernas beteenden över tid. Genom att följa resultaten under en längre tid kan skolan analysera och utvärdera eventuella förändringar i elevernas beteenden, både individuellt och som grupp.