Vad är CICO?

Målsättningar

Check In/Check Out (CICO) är ett standardiserat arbetssätt med elever för vilka det allmänna stödet inte räcker. Beteendeproblem ökar ofta risken för uppkomsten av andra problem: inlärningen kan lida, den framtida utvecklingen kan ta skada och elever med beteendeproblem har ofta en mer negativ relation med sina lärare än än vad andra elever har. I skolmiljön har man traditionellt försökt motarbeta problematiskt beteende med användningen av korrigerande feedback eller bestraffningar. 

Forskningen tyder dock på att bestraffning är en kontraproduktiv metod för att förebygga problematiskt beteende. Ett mer effektivt sätt att förändra beteende är genom att förutse i vilka situationer det problematiska beteendet uppstår och formulera tydliga riktlinjer för vad som förväntas av eleven när det kommer till beteende. Ett annat sätt är att förstärka det beteende som förväntas av eleven genom positiv feedback vid önskat beteende.

 

  • Förebyggande arbete i syfte att hindra problematiskt beteende i skolan från att bli allvarligare och/eller ett bestående handlingssätt.
  • Minska på problematiskt beteende
  • En standardiserad verksamhetsmodell för mer intensivt beteendestöd för eleverna

Beteendemål

I kartläggningsintervjun före ett CICO-stöd inleds funderar man på vilka beteendemål eleven skall fokusera på. Beteendemål är förväntningar på hur elevens beteende skall förändras, de skall formas enligt elevens individuella behov. Beteendemålen skall vara direkt kopplade till sådana beteenden och situationer där eleven behöver extra stöd och övning. När eleven uppfyller beteendemålen får hen uppmuntrande beröm av läraren och när beteendemålen har uppnåtts tillräckligt många gånger tilldelas eleven en belöning med syfte att ytterligare förstärka det positiva beteendet.

Beteende

  • Bakgrundsfaktorer= saker som påverkar sannolikheten för att beteende inträffar, men som inte är beroende av situtationella faktorer (som t.ex. hemsituation, socialt sammanhang, förändringar som har inträffat, diagnos) och kanske inte är föremål för omedelbar åtgärd.
  • Situationsfaktorer= omedelbara sammanhanget i vilket beteendet inträffar (såsom en timme, uppgift, gruppsammansättning, etc.); Situationsfaktorer kan också förknippas med en ”trigger” som får en viss handling / beteende att inträffa (såsom en svår uppgift, en väns uppmärksamhet eller en lärares negativa kommentar).
  • Återkoppling= feedback som efterföljer och upprätthåller elevernas beteende (såsom uppmärksamhet, direkt feedback (negativ eller korrigerande feedback, ”uppmuntran”, uppgiftsundvikande etc.) En positiv återkoppling till ett visst beteende höjer sannolikheten för det beteendet att upprepas!

Hur fungerar CICO?

Funktionell beteendeanalys

En funktionell beteendeanalys innebär att förutse problemsituationerna och sedan arbeta förebyggande innan det problematiska beteendet uppstår, detta är en forskningsbaserad modell för handledning av beteende och går ypperligt att tillämpa i en skolmiljö. Modellen går ut på att personalen i skolan lär sig känna igen de situationerna där sannolikheten för att det problematiska beteendet uppstår blir högre och försöker utgående från det hitta alternativa vägar till det mål som eleven försöker uppnå med sitt problematiska beteende. 

Positiv feedback

I CICO-stödet använder man positiv feedback i undervisningen av konstruktiva och positiva beteendemodeller. Detta innebär att man istället för att ge negativ och korrigerande feedback när eleven beter sig på ett oönskat sätt, ger positiv och upplyftande feedback när eleven beter sig på ett önskat sätt. Att belöna ett önskat beteende kallas för förstärkning, vilket inom beteendepsykologin är bevisat att vara en mer effektiv metod för att öka frekvensen av ett önskat beteende jämfört med att bestraffa ett oönskat beteende.

Hur går det till?

Målet med CICO är att lära ut beteendefärdigheter som stödjer inlärning och skolgång. Det skapas ett individuellt CICO-rapportkort för eleven där individuellt uppställda beteendemålsättningar finns formulerade. Målsättningarna skapar ett ramverk för eleven inom vilket hen vet vad som förväntas. 

 

Idén är att läraren efter varje lektion skall poängsätta hur väl eleven uppnådde målsättningarna och genom uppmuntrande feedback förstärka det önskade beteendet. Med hjälp av rapportkortet skapas i slutet av varje vecka en veckorapport som hjälper lärarna och eleven att följa med framstegen som görs och vid behov modifiera beteendeförväntningarna. Rapportkorten hjälper också till i beslutet av när stödet skall avslutas.

En dag med CICO-stödet

  1. På morgonen träffar eleven sin CICO-handledare (Check In).
  2. Under dagen får eleven regelbunden feedback av sina lärare och poängen skrivs upp i rapportkortet.
  3. På eftermiddagen träffar eleven igen sin CICO-handledare för att avsluta dagen (Check out).
  4. Eleven tar hem sitt CICO-kort och får feedback från vårdnadshavaren samt en underskrift för att avsluta dagen. Utöver nyttan av ett feedbacktillfälle för eleven är detta även ett ypperligt sätt att upprätthålla kontakten mellan hem och skola.

Hur väljs elever till CICO?

En förutsättning för att stödet skall inledas är att läraren har en oro över elevens beteende och att det allmänna stödet i skolan inte räcker till. När läraren har bedömt att ett barn är i behov av extra stöd görs en intervju av en medlem i CICO-teamet, intervjuns syfte är att kartlägga barnets situation. Man intervjuar också de lärare som undervisar och observerar elevens beteende.

Kartläggningsintervjun går igenom bl.a. elevens styrkor, beteendemål, beskrivning av elevens problematiska beteende och identifiering av problematiska situationer. Beteendemålen fungerar sedan som grund när man skapar CICO-kortet och inleder stödet.

Hur länge pågår CICO?

I regel avslutas stödet när beteendemålen är uppnådda och vidmakthålls på en stabil nivå, med andra ord när de problematiska beteenden som låg som grund för inledandet av stödet inte längre kräver intensivare stöd. Det finns olika möjligheter att avsluta stödet på: det kan avslutas snabbt på en gång eller så kan man avsluta stödet stegvis, varje fall bedöms individuellt.

Vad krävs av skolan?

CICO-team

Teamets uppgift är att koordinera och leda CICO-verksamheten i skolan. Till teamets uppgifter hör bl.a. att välja vilka elever som skall få CICO-stödet, uppföljning av elevens framsteg och beslut om avslutning av stöd.

CICO-handledare

CICO-handledarnas främsta uppgift är att ansvara för morgon-och eftermiddagsträffarna. Detta innebär i praktiken att man träffar elever två gånger om dagen, räknar poängen de samlat ihop under dagen och ger positiv feedback.

CICO-utbildning för personal

Det är viktigt att CICO-stödet presenteras för skolans övriga personal så att de elever som behöver CICO-stödet kan fångas upp och stödet kan genomföras.

Utrymme

Före en skola inleder CICO-stödet är det viktigt att man planerar vilka utrymmen som kommer att användas för för- och eftermiddagsträfffarna.

CICO-handboken

Som stöd för implementeringen av CICO-stödet i skolan finns Niilo Mäki institutets CICO-handbok. I handboken presenteras stödmodellens bakgrund, principerna för att bygga upp ett individualiserat stöd och hur CICO-modellen implementeras i praktiken. Handboken innehåller också alla de relevanta bilagor och blanketter som skolan behöver för att initiera, verkställa och utvärdera stödet för den enskilda eleven.


För att beställa handboken, se följande länk:

Forskning

  • CICO-stödet fungerar bäst för elever vars problematiska beteende i första hand upprätthålls av behovet att få uppmärksamhet från vuxna (Wolfe m.fl., 2016)
  • CICO-stödet har tydligt kunna minska på icke-önskat beteende, t.ex. oväsen, ropande, vandrande i klassen, onödiga kommentarer och vägran att göra uppgifter (se Hawken m.fl., 2014; Karhu m.fl., 2019; Karhu, Närhi & Savolainen, 2018; Maggin m.fl., 2015; Wolfe m.fl., 2016).
  • En stor litteraturöversikt visade att CICO-stödet har enligt den publicerade litteraturen gett önskad förändring i över hälften av fallen (Hawken m.fl., 2014).
 

Referenser

Hawken, L. S., Bundock, K., Kladis, K., O’Keeffe, B., & Barrett, C. A. (2014). Systematic review of the check-in, check-out intervention for students at risk for emotional and behavioral disorders. Education & Treatment of Children, 37(4), 635–658. 

 

Karhu, A., Närhi, V., & Savolainen, H. (2018). Inclusion of pupils with ADHD symptoms in mainstream classes with PBS. International Journal of Inclusive Education. DOI:10.1080/13603116.2017.1370741

 

Karhu, A., Närhi, V., & Savolainen, H. (2019). Check in-Check Out Intervention for Supporting Pupils’ Behaviour: Effectiveness and Feasibility in Finnish Schools. European Journal of Special Needs Education, 34(1), 136–146. DOI: 10.1080/08856257.2018.1452144

 

Maggin, D. M., Zurheide, J., Pickett, K. C., & Baillie, S. J. (2015). A systematic evidence review of the check-In/Check-out program for reducing student challenging behaviors. Journal of Positive Behavior Interventions, 17(4), 197–208.

 

Wolfe, K., Pyle, D., Charlton, C., Sabey, C., Lund, E., & Ross, S. (2016). A Systematic Review of the Empirical Support for Check-In Check-Out. Journal of Positive Behavior Interventions, 18(2), 74–88. https://doi.org/10.1177/1098300715595957