ProSkola-verksamheten framskrider stegvist i skolan

Proskola-verksamhetsmodellen är en teambaserad utvecklingsprocess som förverkligas under flera års tid. Under processen utvecklas verksamhetskulturen, lärarnas pedagogiska kompetens och elevernas beteendehandledning med hjälp av forskningsbaserade metoder. ProSkola är inte endast ett projekt utan ett pålitligt sätt att förverkliga grundskolans nya läroplan på. Med hjälp av ProSkola förverkligar skolan även kontakten till elevvården och trestegsmodellen för beteendestöd.

1 ProSkola-teamet och utveckling av en positiv miljö

ProSkola-verksamheten byggs upp utifrån skolans egna behov, styrkor och visioner. För detta behövs ett eget ProSkola-team vars uppgift är att organisera, planera och följa upp utvecklingsarbetet. ProSkola-teamets uppgift är också att engagera och föra samman skolans övriga personal i det gemensamma arbetet. I början är det viktigt att skolan granskar den egna verksamhetskultur och kartlägger de stödåtgärder som redan används och fungerar bra, vilka medel som används för att ingripa vid icke-önskat beteende och vilka arbetssätt som utnyttjas för att stöda eleverna till att agera enligt skolans regler.

2 Beskrivning av skolans centrala beteendeförväntningar

Syftet med beteendeförväntningarna är att skapa en gemensam förståelse för hurdant beteende som värderas och önskas i den egna skolan. I allmänhet är beteendeförväntningarna 1-3 positivt formulerade allmänna principer som är i enlighet med skolans utbildningsmål. Beteendeförväntningarna skall fungera som vägledare i skolans alla situationer och är gemensamma för alla och gäller såväl barn som vuxna. Exempel på beteendeförvätningar är ”respekt för andra” och ”ansvar”.

3 Skapa beteendeinstruktioner, öva på att ge riktad bekräftande feedback

När skolans beteendeförväntningar är formulerade är det dags att skapa korta och konkreta beteendeinstruktioner som beskriver vilket specifikt beteende som är i enlighet med beteendeförväntningarna. Instruktionerna skall vara positivt formulerade, beskriva ett konkret beteende och vara tillräckligt tydliga. För beteendeförväntningen ”respektera andra” kunde en möjlig instruktion exempelvis lyda: ”jag väntar på min egna taltur”. I ProSkola-modellen ska man använda positiv feedback som är direkt kopplad (riktad) till ett specifikt beteende. När elever agerar enligt förväntningar ska de bemötas med uppmuntrande och bekräftande feedback. Riktad återkoppling och förstärkande belöning är avgörande för en lyckad inlärningsprocess och implementering av modellen.

4 Lära ut beteendeinstruktioner

Beteendeinstruktionerna lärs ut till elever i etapper i samarbete med skolans vuxna. Systematisk undervisning av önskat beteende är en viktig aspekt av det allmänna beteendestödet. Kontinuerlig undervisning av beteendeinstruktionerna hjälper eleverna att förstå vilka beteendemål skolan har och hur dessa kan implementteras i olika situationer. Genom att de vuxna visar modell för förväntat beteende kan eleverna konkret upptäcka och observera hur ett önskat handlingssätt ser ut.

5 Användning av förstärkning vid feedback

Beteende handleds mest effektivt med hjälp av omedelbar positiv feedback för önskvärt beteende. Genom att systematiskt ge feedback visar skolans vuxna att de uppskattar det önskade beteendet. Det lönar sig också att förstärka den positiva feedbacken med en konkret symbol, t.ex ett ProSkola-kort. På så sätt lär sig barnet att koppla ihop ett visst betetende med någonting önskvärt. När eleverna samlat ihop tillräckligt med konkreta förstärkare, ges en belöning. Hela klassens gruppbelöningar har ofta visat sig vara bra och lätt genomförbara. I praktiken genomförs gruppbelöningen så att man tillsammans med eleverna kommer överens om något trevligt (t.ex. leksaksstund, spela spel, läxfri dag) när klassens elever har samlat in en viss mängd förstärkare.

6 Stödja lektionsbeteendet

En central del av ProSkola är att lära ut och upprätthålla ett lektionsbeteende som stödjer inlärningen. Enhetliga instruktioner på olika lektioner gör det enklare för eleverna att reglera sitt beteende. Uppfattningen om vad som är god arbetsro kan variera då det på vare lektion råder en pedagogisk frihet. Därför kan en gemensam diskussion, kunskapsdelning och kännedom om forskningsbaserade arbetssätt hjälpa lärana med att hitta en gemensam grund för att främja arbetsro som en stödmetod på lektionerna.

7 Gemensamma åtgärder för ingripande vid icke-önskat beteende

När den regelbundna undervisningen av beteende med hjälp av positiv återkoppling och belöning har satt sitt fotfäste i skolan är det dags att hitta gemensamma metoder för att ingripa vid icke-önskat beteende. Skolans personal kommer tillsammans överens om vad som är icke-önskat beteende, i vilka situationer man skall ingripa och vilka åtgärderna är vid ingripandet. Att ingripa vid icke-önskat beteende ska i första hand ses som handledning av elevernas beteende enligt de gemensamt överenskomna beteendeförväntningarna.

8 Intensifierat stöd för positivt beteende

Det intensifierade stödet är till för de elever för vilka ett fungerande allmänt stöd inte räcker till. Ett bra intensifierat beteendestöd bygger långt på samma principer som ProSkola-modellens allmänna stöd och inkluderar såväl eleven som vårdnadshavaren. Ett exempel på en intensifierad stödmetod är Check in – Check out (CICO) som går ut på att eleven dagligen träffar sin CICO-handledare som uppmuntrar eleven med positiv feedback. CICO-stödet förebygger beteendeproblem och stödjer elevens önskade beteendefärdigheter.

9 Upprätthålla och utveckla uppföljning

Utvecklingen och upprätthållandet av stöd för konsekvent positivt beteende baseras på en bedömning av dess genomförande och effektivitet.

10 Skolans egna ProSkola-modell

ProSkola är ett synligt samarbete i skolan för att främja undervisningen av önskat positivt beteende. Skolans team börjar sammanställa ProSkola-verksamhetens material till en manual för skolans egna framtida ProSkola-verksamhet. Ny personal skolas in i verksamheten och engageras aktivt i arbetet. Det allmänna stödet för alla är grunden för utvecklingsarbetet och för de elever som är i behov av mera finns det ett fungerande intensifierat stöd. 

Med i utvecklingsarbetet?

Att tidigt och planerat ta itu med problemen som syns i skolan ökar på allas välmående vilket förebygger många olika beteendeproblem. Eleverna får mera möjligheter till att lära sig saker och belastningen på lärarnas arbete minskar. ProSkolas forskningsgrupp sprider ProSkola-verksamheten via Niilo Mäki institutet genom att erbjuda stöd till skolor och kommuner i utvecklingsarbetet av processen.

Utvecklingsarbetet är en tre år lång process. Önskvärt är att ProSkola-arbetet påbörjas samtidigt i ett flertal skolor i samma kommun eller närområde, på så sätt möjliggörs ett samarbete som gynnar arbetet. Detta gör det också möjligt att utbilda ProSkola-handledare för kommunen som i framtiden kan driva arbetet oberoende av ProSkola-forskningsteamet, dock med handledning tillgängligt. Ett samarbete mellan flera skolor möjliggör också ett kontinuerligt utbyte av information och erfarenhet samt delning av olika tillvägagångssätt.

Samarbetskontrakt förhandlas kommun- och skolspecifikt.

Kontakt

Vid intresse för samarbete med Niilo Mäki Insitutet gällande proskola, vänligen kontakta Riikka Malinen ()

För mer information kring själva verksamhetsmodellen, kontakta Henrik Husberg ()