![](http://www.prokoulu.fi/wp-content/uploads/2021/08/NMI_logo_SVE2017-03-960x857.png)
![](http://www.prokoulu.fi/wp-content/uploads/2022/03/PROSKOLA-RGB-01_mindre-960x321.jpg)
Forskning
ProSkola modellen baserar sig på den s.k. School Wide Positive behavior Interventions and Support-modellen. I en fyra år lång interventionsstudie undersöktes effekten av ProSkolas finskspråkiga motsvarighet, ProKoulus, användbarhet och påverkan på arbetsron i skolan, förekomsten av beteendeproblem och elevernas välmående. Målet var att förstärka beteendestödet på alla nivåer av stöd.
Utöver undervisningen av beteendefärdigheter med hjälp av det allmänna stödet behövs det i skolan sätt att stödja elever som är i behov av mer stöd gällande inlärningen och upprätthålndet av önskat beteende. Som en del av forskningen undersökte vi effekten av ”Check in / Check out” – interventionen för elever som är i behov av ett intensivare stöd och som hjälp för lärarna i upprätthållandet av arbetsron.
![](http://www.prokoulu.fi/wp-content/uploads/2022/03/proskola-png-960x522.png)
Litteraturöversikt
En litteraturöversikt som inkluderade 23 studier, inklusive sex nordiska effektivitetsstudier av den norska motsvarigheten till ProSkola (PALS) kom fram till följande slutsatser om verksamhetsmodellen:
- Verksamhetsmodellens teoretiska grund är tillräcklig och har positiva effekter på elevers problematiska beteende, både i den bredare skolmilljön och i klasserna.
- Verksamhetsmodellen ökar på stödjande av positivt beteende och korrigering av icke-önskat beteende.
- Antal elever med beteendeproblem minskar.
- Utagerande symptom minskar.
På basis av utvärderingen fick ProSkola-modellen helhetsbedömningen 5/5 vilket indikerar på att modellen har ett starkt dokumenterat vetenskapligt stöd för att implementeras i den finska skolkontexten.
![](http://www.prokoulu.fi/wp-content/uploads/2023/06/Nayttokuva-2023-06-26-130108.png)
ProKoulu studien 2013-2016
Vad som studerades:
Lärare och elever som målgrupp:
-Förekomsten av beteendeproblem i skolan
– Klassernas arbetsro
Eleverna som målgrupp:
-Växelverkan i skolan, anknytningen till skolan, upplevelse av rättvisa
-Förverklingen av ProKoulu-principerna i skolan
Lärarna som målgrupp:
– Skolatmosfären
– Lärarnas upplevda självförmåga och kollektiva förmåga, källor för självförmåga
– Arbetsglädje, utbrändhet
– ProKoulu-verksamhetens fidelitet
Effektivitet: centrala resultat
– Prokoulu minskar på beteendeproblem
– Stora skillnader mellan skolorna gällande förändringsgrad och hastighet
– Lärarnas kollektiva förmåga (beteendehandledning) ökar
– Relationen mellan elever förbättras
– Mobbningen minskar
Forskningsupplägg
– Fördröjd (wait-list) kontrollgrupp
– 70 skolor inkluderade och randomiserades till experiment- eller kontrollgruppen (10 skolor hoppade av eller slogs samman)
– 2 mätpunkter per år (oktober-november – mars-april)
– Enkäter till alla lärare och alla barn i årskurserna 2-6
– Sammanlagt sju mätpunkter
![](http://www.prokoulu.fi/wp-content/uploads/2021/09/Nayttokuva-111.png)
![](http://www.prokoulu.fi/wp-content/uploads/2021/09/Nayttokuva-109-960x586.png)
Forskningsinformation om SWPBS-modellen och dens effektivitet
Verskamhetsmodeller som är baserade på SWPBIS har undersökts speciellt i USA och Europa, i synnerhet det Norska PALS-projektet. Randomiserade studier har bl.a. visat att SWPBIS:
- förbättrar atmosfären i skolan (Bradshaw et al., 2010),
- minskar på elevernas problematiska beteende och förbättrar klassens läromiljö (Sörlie & Ogden, 2015)
- har en positiv effekt på elever som löper risk för beteendeproblem. (Bradshaw, Waasdorp & Philip J. Leaf 2015).
Intensifierat stöd i grundskolan
– Beteendestödet kan intensifieras för de elever som är i behov av mer än vad det allmänna stödet kan erbjuda
– Stödet kan ordnas som en naturlig del av den normala verksamheten
– I ett intensifierat stöd blir det mångprofessionella arbetet allt viktigare
Check in Check out (CICO)
Check in Check out (CICO) – stödet fungerar i de finska skolorna:
Karhu, A., Närhi, V. & Savolainen, H. (2019):
- CICO-stödet minskar på beteendeproblem och accepteras som metod, stödets poängkort fungerar som ett fungerande mått på stödets effektivitet.
Karhu, A., Savolainen, H. & Närhi, V. (2018):
- Samarbete och anpassningen av psykologisk kunskap stöder funktionsförmågan hos elever med ADHD-symptom.
Karhu, A., Närhi, V. & Savolainen, H. (2018):
- CICO fungerar som en modell för inkluderande beteende.
- CICO-stödet kan intensifieras som en del av Proskola-verksamheten
Karhu, A., Paananen, M., Närhi, V., Savolainen, H. (2020):
- Med hjälp av CICO plus-stödet kan man förstärka inlärningen av önskat beteende, vilket förutsätter mångprofessionellt arbete
![](http://www.prokoulu.fi/wp-content/uploads/2021/06/Nayttokuva-79.png)
![](http://www.prokoulu.fi/wp-content/uploads/2022/03/proskola-png.png)
© Niilo Mäki Instituutti, 2021
![](http://www.prokoulu.fi/wp-content/uploads/2021/08/UEF-PNG-300x300.png)
![](http://www.prokoulu.fi/wp-content/uploads/2021/08/JY-PNG-960x529.png)
![](http://www.prokoulu.fi/wp-content/uploads/2021/08/OJK-PNG.png)